Jag tog ett steg tillbaka och tankarna rusade runt

“Jag tänker på dig jättemycket”
Jag blev rädd när jag såg det. Ett litet sms skickat till dig från en tjej jag inte vet vem det är. Du försökte inte dölja det, men du visste nog inte att jag såg. Det fick mig att börja tänka, att tvivla på dig. Jag började tänka på C och M som båda spelade dubbelspel med stängda kort.

Jag blev rädd. Började testa dig, stå emot dig. Behövde helt plötsligt bekräftelse från dig. Du märkte det nog inte, men i mitt huvud snurrade tusen tankar.

Men jag inser att jag inte kan straffa dig för att du har historia. Den som inte har det kan kasta första stenen och det blir då verkligen inte jag. Inte ens ett gruskorn tänker jag fjutta iväg. Och bara för att hon tänker på dig så betyder ju inte det att du tänker på henne. Du tänker ju på mig.  Så jag ska sluta straffa dig nu. Jag har bestämt mig för att sluta vara rädd. Bli lugn igen.

Och bara njuta av din närhet. Din doft, din smak, dina mjuka kyssar. Jag är din. Och det känns som om du är min. Så jag ska andas djupt och tysta demonerna i mitt huvud. Våga tro på mig själv och våga lita på dig.

Jag ger dig min tillit. Och jag råder dig att förvalta den väl. Jag vill inte sluta le, vill verkligen inte börja gråta igen.  Jag vill fortsätta det vi har. Du och Jag. Vi.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0